Författare: simon

 
Norges flagga

Ole Einar Bjørndalen – en legend

Han är kanske en av skidskyttevärldens allra mest kända profiler. Han är utan tvekan den mest framgångsrike utövaren i sportens historia och man kan utan tveka kalla honom för skidskyttevärldens motsvarighet till fotbollens Messi och Ronaldo. Vem är det då vi pratar om? Jo, Ole Einar Bjørndalen förstås.

I över 20 år har han tävlat på toppnivå och ända sedan 1997 har han tillhört den absoluta toppeliten. Där hör han fortfarande hemma, detta bevisade han så sent som i februari i år i VM i Österrike där han tog brons i jaktstarten. Medaljskörden blev visserligen inte lika stor som i VM 2016 på hemmaplan där han knep två silver, ett guld och ett brons, men han bevisade att han är med och slåss om medaljerna.

Bjørndalen som nu hunnit bli 43 år har samlat på sig totalt 45 VM-medaljer. Ingen annan skidskytt har kommit i närheten av att vinna lika många världsmästerskapsmedaljer. Han är i särklass den som vunnit både flest medaljer och flest VM-titlar, dvs guld, under sin karriär som dessutom inte är över. Dock ska man komma ihåg att ett antal skidskyttegrenar har adderats till VM och OS-tävlingarna på senare år, därför är det inte helt rättvist att jämföra Bjørndalens medaljskörd med föregångarnas som inte hade lika många grenar att tävla i.

Förutom framgångarna i VM kan Bjørndalen rada upp framgångar i både världscupen och i OS. Sedan OS i Nagano 1998 har han inte lämnat ett enda olympiskt spel utan en medalj. Sammanlagt har det blivit 13 OS-medaljer i olika valörer genom årens lopp.

I världscupen har det visserligen gått sämre de senaste åren för skidskyttelegenden. Senast han vann den totala världscupen var 2008-2009 och sedan dess har han bara vunnit några enstaka världscuptävlingar.  Framgångarna har på senare år alltså framförallt kommit i de stora mästerskapen som VM och OS.

Några mer VM-medaljer blir det dock inte för norrmannens del om man ska tro honom själv. Han har meddelat att han slutar efter OS i Pyeongchang 2018, men så sa han å andra sidan inför OS i Sochi 2014 också. Men avslutar han karriären 2018 betyder det att han inte kommer till Östersunds-VM om två år, i varje fall inte i rollen som skidskytt.

Men till OS i Pyeongchang 2018 är det dock tänkt att han ska åka och siktet är förstås inställt på medalj i karriärens sista olympiska spel. Vad spelbolagen tror om hans chanser är ännu inte helt klart. Hos spelgiganten bet365 finns i nuläget bara vinnarodds för sprinten och där är Bjørndalen långt ifrån någon guldfavorit. I nuläget betalar de 51.00 gånger pengarna för seger till Ole Einar Bjørndalen i sprinten i OS 2018. Betydligt bättre vinstchanser spås Martin Fourcade ha, fransmannen som tog hem guld i sprint, jaktstart och distans i Oslo-VM 2016. Dessutom tog han silvret i masstarten.

Men precis som för Bjørndalen blev inte VM 2017 lika framgångsrikt för Fourcade som lämnade mästerskapet med guld i jaktstart, brons i sprint och distans samt silver i stafetten. Oddset på att Fourcade även tar hem sprinten i OS nästa år är i nuläget 1,65 hos bet365.

Längre fram kommer förstås fler odds att dyka upp och experter kommer i detalj att analysera inte bara Ole Einars medaljchanser utan även de övriga skidskyttarnas.

Klart är i alla fall att Ole Einar Bjørndalen satt ett oförglömligt avtryck i sportens värld oavsett hur det går i Pyeongchang. Han är enormt hyllad och vid sidan av medaljerna kan han lägga till en rad utmärkelser och en staty.

Flagga från Östersunds VM 2008

Skidskytte-VM 2019

2019 arrangeras VM i Skidskytte i Östersund. Det blir det femte världsmästerskapet i skidskytte som anordnas i Sverige sedan 1961 då det första svenska VM:et arrangerades. På den tiden var sporten endast öppen för herrar och några medaljer i stafett delades inte ut trots att loppet kördes. Hade det varit en medaljgren hade Sverige med Klas Lestander, Tage Lundin och Stig Andersson tagit hem bronset.

Sedan dess har mycket hänt, damer får numera tävla i VM och stafett är en av medaljgrenarna precis som sprint. 2019 kommer som sagt Skidskytte-VM återigen avgöras på svensk mark, närmare bestämt i Östersund som har varit värd för evenemanget två gånger tidigare: 1970 och 2008.

Några vidare framgångar för de svenska skidskyttarna har det dock inte blivit på hemmaplan med undantag för VM 1986. Då arrangerades damernas VM i Falun och svenska Eva Korpela tog guld på 10 km, brons i sprinten och silver i lagstafetten tillsammans med Inger Björkbom och Sabine Karlsson. I de andra mästerskapen har de svenska medaljerna uteblivit.

Att Sverige ska arrangera VM 2019 har varit känt ända sedan 2014 då Östersund röstades fram som värdstad. Någon direkt information om evenemanget har inte lämnats ut, och det är kanske inte så konstigt med tanke på att det är två år kvar. En sak vet vi dock, och det är att man kommer föra in en ny tävlingsgren på programmet: Singel-mixstafett.

För den som följer världscupen är det ingen obekant gren, men i VM gör den debut 2019. Singel-mixstafett kanske låter komplicerat, men är i själva verket enkelt. En dam och en herråkare kör stafetten tillsammans. Damåkaren kör sträcka ett och tre i stafetten och herråkaren sträcka två och fyra.

Vad kommer då Sverige ha för chanser i VM på hemmaplan om två år? I skrivande stund satsar minst en klubb på att få med två av sina åkare i mästerskapet. SK Bore har meddelat att man satsar extra på sex åkare, och att målet är att minst två av dem ska ta sig till VM i Österstund.

Men räcker tiden till för att hinna få fram medaljhopp? I en intervju som publicerades på svt.se i början av 2015 menade både Magdalena Forsberg och Björn Ferry att tiden för att vaska fram nya talanger till mästerskapet 2019 borde finnas. Detta kan förstås göras på många sätt och Ferry föreslog att man ska titta utanför den egna sporten och lära en bra skidåkare att skjuta om man vill skynda på processen.

Förutom VM i skidskytte så avgörs även VM i Alpint i Åre samma år. Det blir med andra ord massor av internationella stortävlingar i skidor i norra Sverige år 2019. För att möjliggöra projektet har flera aktörer ställt upp och bidragit, bland annat Östersunds kommun som bidrar med 4 miljoner.

Vi på skidskytte.nu ser fram emot evenemanget och kommer med spänning följa förberedelserna inför nästa skidskytte-VM, nästa år hålls inget VM då man istället tävlar i OS i Pyeongchang. Arrangören har redan lagt upp en webbsida www.2019ostersund.se plus skapat ett konto på Instagram. Ju närmre tävlingsstarten vi kommer, desto mer lär de olika sidorna fyllas på med bilder och information.

 

Så blir du bättre på längdskidor

Mycket ska stämma om man ska ta sig fram genom skidspåren på ett bra sätt. Som nybörjare kan det vara rörigt att hålla koll på allt. För att stödja de som vill testa kommer här en liten guide på hur du blir en bättre längdskidåkare, från första skidan i spåret till Vasaloppets målgång.

Två stora skillnader

Inom längdskidåkning finns främst två åkstilar – skate (även känt som fristil) och klassiskt. Det klassiska är det vi ser på TV i Vasaloppet.

Klassisk stil innehåller fyra tekniker: diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut och saxning. I diagonalgång har du samma rörelsemönster som när du går som vanligt. Stakning innebär att du bara skjuter ifrån med hjälp av armarna och stavarna. Stakning med frånskjut är som det låter, en kombination av att stakning och att man skjuter ifrån med en skida i taget. Saxning används främst i uppförsbackar och innebär att man formar skidorna till ett V med tårna utåt, för att få bättre fäste i snön.

Skate är en mer effektiv stil, där man tar kortare steg och använder ungefär samma teknik som en skridskoåkare. Skidorna hålls i V-formation och stavarna är aningen längre än de som används för klassisk stil. Den annorlunda tekniken gör att man sig fram betydligt snabbare fram med skate än med klassis stil. Denna skillnaden är också ändledningen till att de olika stilarna delas upp.

Mycket vilja och rätt inställning

Vill du så kan du, brukar man säga. Många avfärdar det som en klyscha, men det ligger en hel del i det. Att ha rätt mental inställning är ofta avgörande för hur det går för dig i det du vill ta dig an.

När det kommer till längdåkning behöver du pannben och vilja, för tekniken och fysiken är inget som du hittar undangömt på vinden och dammar av så fort du vill ha dem. Som nybörjare kommer du bli trött i kroppen, det kommer vara kallt, du kommer ha träningsvärk i muskler du inte visste fanns och du kommer säkerligen ramla och slå dig minst en gång. Det är här som viljan sätts på prov – vill du verkligen bli bra på längdskidor så är det bara till att bita ihop och fortsätta.

Det som bestämmer hur mycket du klarar av sitter till största del i huvudet. Kan du lära dig att ta kontroll över det så har du mycket vunnet. Ett bra sätt att hålla humöret uppe är att vara ute många kortare tillfällen och ta en paus mellan passen. På så sätt slipper du också riskera att slita sönder dig eller skapa dåliga vanor i tekniken.

Motivation

När du bestämt dig för att du faktiskt vill bli en bra skidåkare, då är en stor del färdigt redan. Än en gång gäller det att ha koll på huvudet och vara fast besluten om ditt mål genom hela resan. För att hålla motivationen uppe kan du sätta ut olika mindre mål för din träning. Du kan anpassa dem precis som du vill efter vad du siktar på. Likaså kan du ändra dem längs vägen, om du märker att du satt dem för låga.

Klokt är att sätta ett huvudmål, till exempel Vasaloppet på mindre än åtta timmar. Efter det får du räkna på vad för medeltid per kilometer du behöver ha, hur du tar dig dit och efter det sätta upp delmål. Kanske vill du kunna åka 30 km i ett sträck, eller kunna ha ett tempo på 50 minuter/mil. Sätt upp små delmål som du kan bocka av längs vägen och skriv gärna upp dem så du kan se konkret hur långt du kommit och hur långt du har kvar.

På internet finns en hel del olika hjälpmedel för hur man sätter upp mål och delmål. Det är klokt att leta lite och hitta en plan som passar dig.

Utrustningen

Nu när du är beslutsam och har både mål och rätt inställning så behöver du något att åka med. För att du ska ta dig ut i spåren och få ut något av din träning behöver du vettig utrustning. När det gäller skidor ska du tänka på din vikt, din skidas spann och din teknik. Vill du åka klassiskt ska du ha ett par skidor som är ungefär 20-30 cm längre än din kroppslängd. Ska du åka skate ska du ha lite kortare skidor än så, men lite längre stavar.

Butikspersonal i sportbutiker brukar vara riktigt bra på att anpassa skidor efter din vikt och vad du vill göra. Absolut bäst är att prata med dem, för att få såväl skidor och stavar som pjäxor som passar dig. Rätt utrustning är en stor förutsättning för att du ska lyckas med din träning.

I spåren

Nu ska du ju såklart ut i spåren också! Huvudsysslan för att bli bra på något är att göra det, många gånger om, igen och igen. Nu har du en bra inställning, en tydlig målsättning med delmål som du kan följa och utrustning som passar dig. Det som saknas nu är bara fysiken. Självklart är det bästa att ut och träna i spåren.

Börja enkelt, en halvtimme åt gången ungefär. Nu i början är det viktigt att du lär känna din utrustning och försöker dig på de olika teknikerna. Ska du uppnå ditt mål att åka Vasaloppet behöver du träna på stakning, diagonalgång, stakning med frånskjut och saxning. Försök varva dessa och lära dig när du ska använda de olika teknikerna.

När du inte är i spåren och åker är det klokt att kolla på instruktionsfilmer om hur du förbättrar din teknik. På YouTube finns mycket användbart. När du känner dig bekväm i spåret kan du börja vara ute lite mer, ta lite längre distanser och öka tiden du är en aning. Glöm inte att äta hälsosamt, dricka vatten och vila mycket.

Det är också bra att variera sin träning och ta en löprunda eller ett gympass någon gång ibland, för att inte slita för mycket på kroppen. Och kom ihåg det viktigaste – ha kul ute i spåren!

skidskytte i OS

Skidskytte – en OS-sport

Skidskytte är en av våra mest omtyckta OS-sporter. Sverige och grannlandet Norge har haft flera framstående åkare genom åren som gjort sporten populär, bland annat Magdalena Forsberg och Anna Carin Olofsson som bägge skördat olympiska medaljer under sin tid som aktiva.

Historia

Redan under vinterspelen 1924 fanns en variant av skidskytte med som en tävlingsgren, men då under namnet Militärpatrull.  Militärpatrull återkom sen som demonstrationssport både under OS 1928, 1936 och 1948 innan den försvann från OS-programmet för att återigen dyka upp under namnet skidskytte i vinter-OS 1960. Sedan den moderna formen av skidskytte gjorde intåg i OS 1960 har sporten utökats med flera och fler grenar. Även damer har börjat tävla i skidskytte, något de fick göra först i Albertville 1992.

Tävlingsgrenar

Till en början bestod sporten endast av en 20 km tävling för herrar, men detta har alltså ändrats och i dag tävlar man också i stafett, jaktstart, sprint, masstart och mixad stafett i OS.

Här kommer en presentation över vilka grenar man tävlar i i dag och när de infördes i OS:

Herrar Infördes år
20 km 1960
Stafett 4 * 7,5 km 1968
Sprint 10 km 1980
Jaktstart 12,5 km 2002
Masstart 15 km 2006
Mix stafett 2014

 

Damer Infördes år
15 km 1992
Stafett 4 * 6 km 1992
Sprint 7,5 km 1992
Jaktstart 10 km 2002
Masstart 12,5 km 2006
Mix stafett 2014

Som du ser i tabellerna här ovan så tävlar damer och herrar i dag i samma grenar, det är bara distansen som skiljer herrarnas och damernas tävling åt. Den senaste grenen som infördes var mixstafett som hade premiär i OS 2014 i Sotji. Mixstafetten vanns av det norska skidskyttelaget som bestod av Ole Einar Björndalen, Tora Berger, Emil Svendsen och Tiril Eckhoff.

medaljerMedaljtoppen

Norge är tillsammans med Tyskland de två länder som vunnit allra flest medaljer i OS genom tiderna. Tyskland toppar medaljligan med 43 medaljer och Norge ligger tvåa med 29 medaljer. Tyskland har framförallt varit framgångsrika i stafettgrenarna och vann herrstafetten under tre OS i rad under perioden 1992 – 1998.

Här nedan kan du se vilka skidskyttar som dominerat de olika grenarna i skidskytte fram till och med 2017:

Herrar Flest medaljer Antal guld Antal silver Antal brons
20 km Magnar Solberg, Norge 2
Stafett 4 * 7,5 km Ricco Groß, Tyskland 4 1
Sprint 10 km Ole Einar Björndalen, Norge 3
Jaktstart 12,5 km Ole Einar Björndalen, Norge 1 1
Masstart 15 km Ingen har vunnit mer än en medalj

 

Damer Flest medaljer Antal guld Antal silver Antal brons
15 km Darya Domracheva & Maryim Bédard 1 1
Stafett 4 * 6 km Olga Zaitseva, Ryssland 2 1
Sprint 7,5 km Anastazia Kuzmina, Slovakien 2
Jaktstart 10 km Kati Wilhelm, Tyskland 1 1
Masstart 12,5 km Ingen har vunnit mer än en medalj

Ole Einar Björndalen toppar medaljligan

Som framgår av tabellen ovan så har Ole Einar Björndalen bidragit med en hel del guldmedaljer till Norge. Tabellen visar dessutom inte hela medaljskörden, bara de grenar där han just nu toppar medaljligan. Totalt har Björndalen åkt in 13 OS-medaljer för Norge, 8 guld, 4 silver och ett brons blev det innan han la skidorna och geväret på hyllan.

De 13 medaljerna placerar Björndalen högt upp i listan över OS-medaljörer, på listan med guldmedaljörer ligger han sjua med olympier som Michael Phelps och Usain Bolt framför sig. Medaljligan i skidskytte toppar han dock som klar etta.

Svenska medaljer i OS

Sverige har inte varit lika framgångsrika som Norge i vinter-OS när det kommer till skidskytte. Faktum är att Ole Einar Björndalen har vunnit fler OS-medaljer i sporten än vad Sverige har samlat ihop totalt under alla år. Fram till och med år 2017 har Sverige vunnit 10 OS-medaljer i skidskytte. Fördelningen är tre guld, ett silver och sex brons. Du kan se vilka svenskar som vunnit medaljer i nedanstående tabell:

Namn Medaljer
Klas Lestander Guld 20 km 1960
Lars-Göran Arwidson Brons 20 km 1972, Brons stafett 1968
Mikael Löfgren Brons 20 km 1992, Brons stafett 1992
Björn Ferry Guld jaktstart 2010
Tore Eriksson Brons stafett 1968
Olle Petrusson Brons stafett 1968
Holmfrid Olsson Brons stafett 1968
Leif Andersson Brons stafett 1992
Tord Wiksten Brons stafett 1992
Ulf Johansson Brons stafett 1992
Magdalena Forsberg Brons 15 km 2002, Brons sprint 2002
Anna Carin Olofsson Silver sprint 2002, Guld masstart 2006

Ingen svensk skidskytt har vunnit mer än två medaljer, men fyra atleter har lyckats med bedriften att vinna två OS-medaljer och dessa är: Lars-Göran Arwidson, Mikael Löfgren, Magdalena Forsberg och Anna Carin Olofsson.

Senast det blev en svensk OS-medalj i skidskytte var 2010 när Björn Ferry tog guld i jaktstarten i Vancouver på Whistler Olympic Park.

Pyeongchang 2018

Nästa olympiska vinterspel arrangeras i Pyeongchang 2018, om lite mer än ett år, och det ska bli spännande att se vilka atleter som kniper medaljerna denna gång!

Nybörjare

Prova på!

Det här inlägget vänder sig till dig som vill prova på skidskytte eller vet någon som skulle vilja testa. För den som är sugen på att prova finns flera alternativ beroende på ålder och syfte. Man kan till exempel boka in skidskytte som ett företagsevent eller upplevelse men det går även att testa hos en skidskytteklubb.

Oavsett vad du väljer så ingår alltid en teoretisk genomgång i prova-på-upplevelsen. Där går man bland annat igenom säkerhet och teknik. Finns inte snö så kan springskytte vara ett alternativ, precis som det låter så springer man istället för att åka skidor.

Beroende på var och hur du ska testa skidskytte så krävs lite olika utrustning. Hos en del arrangörer kan du få låna skidutrustning medan andra förutsätter att du har denna med dig. En del lånar ut skidor, men vill att du har egna pjäxor. Däremot behöver du inte ha med dig gevär, det står arrangören för.

Vad man använder för typ av gevär varierar också mellan olika prova-på-arrangörer. Luftgevär och elektroniska gevär är vanligt, men de finns även möjlighet att få prova på skytte med riktiga skidskyttegevär hos en del arrangörer. Som nybörjare finns det olika hjälpmedel att ta till för att underlätta skyttet såsom olika typer av stöd för geväret.

En av arrangörerna av prova-på-upplevelser är Torsby Skidtunnel. Så har du vägarna förbi där kan du passa på att testa tillsammans med en vän. De har en åldersgräns på minst 15 år.

Det är vanligt att det finns åldersbestämmelser för kommersiella prova-på-kurser. Vill du låta ditt barn eller ungdom testa sporten kan du därför höra med närmsta skidskytteförening om de har någon kurs eller något tips på var barn och ungdomar kan få testa skidskytte. Titta också efter sommar- eller vinterläger där barn kan få testa på sporten antingen med skidor eller rullskidor.

I Östersund anordnas varje år en tävling i skidskytte som är öppen för alla – Östersundsloppet. Alla som har fyllt 16 och deltar i säkerhetsgenomgången innan loppet är välkomna att delta. Detta är en perfekt möjlighet för alla nyfikna att testa på hur det verkligen är och hur svårt det kan vara att pricka rätt. Före loppet måste man som sagt genomgå en säkerhetskurs och man måste också betala in en startavgift för att få vara med. All information du behöver för att delta hittar du hos föreningen Bitahlon Östersund som anordnar loppet.

På kartan nedan kan du se vilka skidskytteföreningar som finns i Sverige och om du klickar på den du är intresserad av får du upp kontaktuppgifter.