Kategori: nybörjare

 
Skidskytte är en dyr sport

Skidskytte – en dyr sport

En del sporter är som bekant dyrare än andra. Personligen skulle jag säga att skidskytte kvalar in på listan över dyra sporter eftersom man behöver en hel del utrustning. Självklart går det att komma billigare undan genom att köpa begagnat eller undvika de dyraste märkena. Men det är fortfarande en dyr aktivitet att hålla på med, särskilt för barn och unga som växer ur utrustningen innan den hinner slitas ut eller bli gammal.

Vad behöver man då som skidskytt? Här kommer en liten lista med den viktigaste utrustningen:

  • Längdskidor
  • Stavar
  • Pjäxor
  • Gevär
  • Ammunition
  • Utrustning för vapenvård
  • Dräkt
  • Handskar
  • Glasögon
  • Remmar och selar för geväret
  • Väska till vapnet
  • Vapenskåp

Detta är som sagt ingen komplett lista, men den ger ett hum om vad man behöver införskaffa och underhålla om man vill börja med skidskytte.

Mer detaljerad information om vad du behöver för utrustning kan du få av din skidskytteklubb. De kan också hjälpa till med råd och tips på vad du ska tänka på när du köper utrustningen. Det finns flera specialiserade butiker på nätet dit du kan vända dig för att handla, men prata med din klubb innan du shoppar loss. De vet vilken utrustning du behöver. Kanske behöver du inte heller köpa allt på en gång. Vill du bara prova på så finns det med stor sannolikhet utrustning att låna.

Om du sen vill fortsätta med sporten så kan du börja köpa det allra nödvändigaste. Ett smart sätt att hushålla med pengarna är som sagt att köpa begagnat. På svenska skidskytteförbundets webbsida finns en köp och sälj sida där du både kan köpa och sälja utrustning. Du kan också kolla på andra begagnatsajter och hos nätbutiker och se om du hittar något intressant. En del nätbutiker säljer både nytt och begagnat, och du kan även ha turen att hitta det du söker på rea.

Om du äger ditt eget gevär och inte bara lånar det från klubben så måste du ha licens och ett vapenskåp så att du kan förvara det säkert när det inte används. Det finns många regler man måste följa om man innehar vapenlicens. Alla skidskyttegevär är dock inte licenspliktiga, det finns vissa luftgevär man får inneha utan licens. Men det är viktigt att kolla upp vad som gäller för just det vapen du ska köpa. En licens är dessutom inte något man får utan vidare. Man måste uppfylla en rad villkor och ansöka om målskyttelicens hos myndigheterna. Det är inte heller gratis att ansöka om licens, och den gäller inte heller för obegränsad tid utan denna måste förnyas med jämna mellanrum.

Skidskytte är med andra ord inte bara en dyr sport, det är även en sport där man måste vara noga med att hålla koll på lagar och regler.

Det är inte bara utrustningen som kostar pengar. Man måste också tänka på att resor till och från träningar och tävlingar kostar. Och ibland vill man kanske resa iväg och träna på annan ort, vilket kanske kostar lite extra.

Så blir du bättre på längdskidor

Mycket ska stämma om man ska ta sig fram genom skidspåren på ett bra sätt. Som nybörjare kan det vara rörigt att hålla koll på allt. För att stödja de som vill testa kommer här en liten guide på hur du blir en bättre längdskidåkare, från första skidan i spåret till Vasaloppets målgång.

Två stora skillnader

Inom längdskidåkning finns främst två åkstilar – skate (även känt som fristil) och klassiskt. Det klassiska är det vi ser på TV i Vasaloppet.

Klassisk stil innehåller fyra tekniker: diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut och saxning. I diagonalgång har du samma rörelsemönster som när du går som vanligt. Stakning innebär att du bara skjuter ifrån med hjälp av armarna och stavarna. Stakning med frånskjut är som det låter, en kombination av att stakning och att man skjuter ifrån med en skida i taget. Saxning används främst i uppförsbackar och innebär att man formar skidorna till ett V med tårna utåt, för att få bättre fäste i snön.

Skate är en mer effektiv stil, där man tar kortare steg och använder ungefär samma teknik som en skridskoåkare. Skidorna hålls i V-formation och stavarna är aningen längre än de som används för klassisk stil. Den annorlunda tekniken gör att man sig fram betydligt snabbare fram med skate än med klassis stil. Denna skillnaden är också ändledningen till att de olika stilarna delas upp.

Mycket vilja och rätt inställning

Vill du så kan du, brukar man säga. Många avfärdar det som en klyscha, men det ligger en hel del i det. Att ha rätt mental inställning är ofta avgörande för hur det går för dig i det du vill ta dig an.

När det kommer till längdåkning behöver du pannben och vilja, för tekniken och fysiken är inget som du hittar undangömt på vinden och dammar av så fort du vill ha dem. Som nybörjare kommer du bli trött i kroppen, det kommer vara kallt, du kommer ha träningsvärk i muskler du inte visste fanns och du kommer säkerligen ramla och slå dig minst en gång. Det är här som viljan sätts på prov – vill du verkligen bli bra på längdskidor så är det bara till att bita ihop och fortsätta.

Det som bestämmer hur mycket du klarar av sitter till största del i huvudet. Kan du lära dig att ta kontroll över det så har du mycket vunnet. Ett bra sätt att hålla humöret uppe är att vara ute många kortare tillfällen och ta en paus mellan passen. På så sätt slipper du också riskera att slita sönder dig eller skapa dåliga vanor i tekniken.

Motivation

När du bestämt dig för att du faktiskt vill bli en bra skidåkare, då är en stor del färdigt redan. Än en gång gäller det att ha koll på huvudet och vara fast besluten om ditt mål genom hela resan. För att hålla motivationen uppe kan du sätta ut olika mindre mål för din träning. Du kan anpassa dem precis som du vill efter vad du siktar på. Likaså kan du ändra dem längs vägen, om du märker att du satt dem för låga.

Klokt är att sätta ett huvudmål, till exempel Vasaloppet på mindre än åtta timmar. Efter det får du räkna på vad för medeltid per kilometer du behöver ha, hur du tar dig dit och efter det sätta upp delmål. Kanske vill du kunna åka 30 km i ett sträck, eller kunna ha ett tempo på 50 minuter/mil. Sätt upp små delmål som du kan bocka av längs vägen och skriv gärna upp dem så du kan se konkret hur långt du kommit och hur långt du har kvar.

På internet finns en hel del olika hjälpmedel för hur man sätter upp mål och delmål. Det är klokt att leta lite och hitta en plan som passar dig.

Utrustningen

Nu när du är beslutsam och har både mål och rätt inställning så behöver du något att åka med. För att du ska ta dig ut i spåren och få ut något av din träning behöver du vettig utrustning. När det gäller skidor ska du tänka på din vikt, din skidas spann och din teknik. Vill du åka klassiskt ska du ha ett par skidor som är ungefär 20-30 cm längre än din kroppslängd. Ska du åka skate ska du ha lite kortare skidor än så, men lite längre stavar.

Butikspersonal i sportbutiker brukar vara riktigt bra på att anpassa skidor efter din vikt och vad du vill göra. Absolut bäst är att prata med dem, för att få såväl skidor och stavar som pjäxor som passar dig. Rätt utrustning är en stor förutsättning för att du ska lyckas med din träning.

I spåren

Nu ska du ju såklart ut i spåren också! Huvudsysslan för att bli bra på något är att göra det, många gånger om, igen och igen. Nu har du en bra inställning, en tydlig målsättning med delmål som du kan följa och utrustning som passar dig. Det som saknas nu är bara fysiken. Självklart är det bästa att ut och träna i spåren.

Börja enkelt, en halvtimme åt gången ungefär. Nu i början är det viktigt att du lär känna din utrustning och försöker dig på de olika teknikerna. Ska du uppnå ditt mål att åka Vasaloppet behöver du träna på stakning, diagonalgång, stakning med frånskjut och saxning. Försök varva dessa och lära dig när du ska använda de olika teknikerna.

När du inte är i spåren och åker är det klokt att kolla på instruktionsfilmer om hur du förbättrar din teknik. På YouTube finns mycket användbart. När du känner dig bekväm i spåret kan du börja vara ute lite mer, ta lite längre distanser och öka tiden du är en aning. Glöm inte att äta hälsosamt, dricka vatten och vila mycket.

Det är också bra att variera sin träning och ta en löprunda eller ett gympass någon gång ibland, för att inte slita för mycket på kroppen. Och kom ihåg det viktigaste – ha kul ute i spåren!

Nybörjare

Prova på!

Det här inlägget vänder sig till dig som vill prova på skidskytte eller vet någon som skulle vilja testa. För den som är sugen på att prova finns flera alternativ beroende på ålder och syfte. Man kan till exempel boka in skidskytte som ett företagsevent eller upplevelse men det går även att testa hos en skidskytteklubb.

Oavsett vad du väljer så ingår alltid en teoretisk genomgång i prova-på-upplevelsen. Där går man bland annat igenom säkerhet och teknik. Finns inte snö så kan springskytte vara ett alternativ, precis som det låter så springer man istället för att åka skidor.

Beroende på var och hur du ska testa skidskytte så krävs lite olika utrustning. Hos en del arrangörer kan du få låna skidutrustning medan andra förutsätter att du har denna med dig. En del lånar ut skidor, men vill att du har egna pjäxor. Däremot behöver du inte ha med dig gevär, det står arrangören för.

Vad man använder för typ av gevär varierar också mellan olika prova-på-arrangörer. Luftgevär och elektroniska gevär är vanligt, men de finns även möjlighet att få prova på skytte med riktiga skidskyttegevär hos en del arrangörer. Som nybörjare finns det olika hjälpmedel att ta till för att underlätta skyttet såsom olika typer av stöd för geväret.

En av arrangörerna av prova-på-upplevelser är Torsby Skidtunnel. Så har du vägarna förbi där kan du passa på att testa tillsammans med en vän. De har en åldersgräns på minst 15 år.

Det är vanligt att det finns åldersbestämmelser för kommersiella prova-på-kurser. Vill du låta ditt barn eller ungdom testa sporten kan du därför höra med närmsta skidskytteförening om de har någon kurs eller något tips på var barn och ungdomar kan få testa skidskytte. Titta också efter sommar- eller vinterläger där barn kan få testa på sporten antingen med skidor eller rullskidor.

I Östersund anordnas varje år en tävling i skidskytte som är öppen för alla – Östersundsloppet. Alla som har fyllt 16 och deltar i säkerhetsgenomgången innan loppet är välkomna att delta. Detta är en perfekt möjlighet för alla nyfikna att testa på hur det verkligen är och hur svårt det kan vara att pricka rätt. Före loppet måste man som sagt genomgå en säkerhetskurs och man måste också betala in en startavgift för att få vara med. All information du behöver för att delta hittar du hos föreningen Bitahlon Östersund som anordnar loppet.

På kartan nedan kan du se vilka skidskytteföreningar som finns i Sverige och om du klickar på den du är intresserad av får du upp kontaktuppgifter.