Författare: simon

 
Skidskytte är en dyr sport

Skidskytte – en dyr sport

En del sporter är som bekant dyrare än andra. Personligen skulle jag säga att skidskytte kvalar in på listan över dyra sporter eftersom man behöver en hel del utrustning. Självklart går det att komma billigare undan genom att köpa begagnat eller undvika de dyraste märkena. Men det är fortfarande en dyr aktivitet att hålla på med, särskilt för barn och unga som växer ur utrustningen innan den hinner slitas ut eller bli gammal.

Vad behöver man då som skidskytt? Här kommer en liten lista med den viktigaste utrustningen:

  • Längdskidor
  • Stavar
  • Pjäxor
  • Gevär
  • Ammunition
  • Utrustning för vapenvård
  • Dräkt
  • Handskar
  • Glasögon
  • Remmar och selar för geväret
  • Väska till vapnet
  • Vapenskåp

Detta är som sagt ingen komplett lista, men den ger ett hum om vad man behöver införskaffa och underhålla om man vill börja med skidskytte.

Mer detaljerad information om vad du behöver för utrustning kan du få av din skidskytteklubb. De kan också hjälpa till med råd och tips på vad du ska tänka på när du köper utrustningen. Det finns flera specialiserade butiker på nätet dit du kan vända dig för att handla, men prata med din klubb innan du shoppar loss. De vet vilken utrustning du behöver. Kanske behöver du inte heller köpa allt på en gång. Vill du bara prova på så finns det med stor sannolikhet utrustning att låna.

Om du sen vill fortsätta med sporten så kan du börja köpa det allra nödvändigaste. Ett smart sätt att hushålla med pengarna är som sagt att köpa begagnat. På svenska skidskytteförbundets webbsida finns en köp och sälj sida där du både kan köpa och sälja utrustning. Du kan också kolla på andra begagnatsajter och hos nätbutiker och se om du hittar något intressant. En del nätbutiker säljer både nytt och begagnat, och du kan även ha turen att hitta det du söker på rea.

Om du äger ditt eget gevär och inte bara lånar det från klubben så måste du ha licens och ett vapenskåp så att du kan förvara det säkert när det inte används. Det finns många regler man måste följa om man innehar vapenlicens. Alla skidskyttegevär är dock inte licenspliktiga, det finns vissa luftgevär man får inneha utan licens. Men det är viktigt att kolla upp vad som gäller för just det vapen du ska köpa. En licens är dessutom inte något man får utan vidare. Man måste uppfylla en rad villkor och ansöka om målskyttelicens hos myndigheterna. Det är inte heller gratis att ansöka om licens, och den gäller inte heller för obegränsad tid utan denna måste förnyas med jämna mellanrum.

Skidskytte är med andra ord inte bara en dyr sport, det är även en sport där man måste vara noga med att hålla koll på lagar och regler.

Det är inte bara utrustningen som kostar pengar. Man måste också tänka på att resor till och från träningar och tävlingar kostar. Och ibland vill man kanske resa iväg och träna på annan ort, vilket kanske kostar lite extra.

VM 2017 hölls i Österrike

VM 2017

Årets VM i skidskytte blev en riktig framgångssaga för tyska Laura Dahlmeier som lyckades ta medalj i samtliga sex discipliner. Fem av medaljerna var dessutom i guld vilket gör Dahlmeier historisk då ingen annan har vunnit så många guld i ett och samma VM.

Förutom de fem guldmedaljerna vann hon också ett silver i sprint efter att ha slutat tvåa bakom tjeckiska Gabriela Koukalova.

Tack vare Dahlmeiers medaljskörd toppade Tyskland medaljligan för världsmästerskapet 2017. Totalt blev det åtta medaljer till Tyskland, en medalj mer än vad tvåan Frankrike fick ihop. Det ska dock sägas att Tyskland var den enda nation som tog mer än ett guld i mästerskapet. Hela sju stycken blev det.

Här nedan kan du se de tyska guldmedaljerna:

  • Herrar sprint – Benedikt Doll
  • Herrar masstart – Simon Schempp
  • Damer distans – Laura Dahlmeier
  • Damer Jaktstart – Laura Dahlmeier
  • Damer masstart – Laura Dahlmeier
  • Damer stafett – Vanessa Hinz, Maren Hammerschmidt, Franziska Hildebrand, Laura Dahlmeier
  • Mixstafett – Vanessa Hinz, Laura Dahlmeier, Arnd Peiffer, Simon Schempp

Frankrikes enda guldmedalj stod Martin Fourcade för efter att ha segrat i herrarnas jaktstart. Tvåa blev norske Johannes Thingnes Bö som dessutom vann silver i sprint och masstart. För Fourcade blev det som sagt endast ett guld i detta mästerskap, men han lyckades åka hem ytterligare fyra medaljer: brons i distans och sprint samt silver i stafett och mixstafett. Sammanlagt blev det alltså fem medaljer till Fourcade vilket gav honom en femteplats i medaljtabellen.

I jämförelse med 2016 blev det ett mycket medaljfattigt VM för Norges del. Totalt körde de in fyra medaljer, tre silver som Johannes Thignes Bö vann och ett brons som Ole Einar Björndalen knep. Detta kan jämföras med 2016 då Norge vann nio medaljer och året dessförinnan då de vann sju. Norge brukar ligga högt i toppen av medaljligan, men i år bröts den traditionen och istället hamnade de på en sjätteplats med 0 guld.

Några toppresultat blev det inte heller för Sverige. Bästa individuella prestationen stod Fredrik Lindström för som blev åtta i masstarten. I laggrenarna blev det som bäst en sjätteplats för Sverige i mixstafetten och en sjätteplats i damernas stafett.

VM 2017 arrangerades i Hochfilzen i Österrike som varit värd för mästerskapet tre gånger tidigare. Nästa VM arrangeras som bekant i Sverige, i Östersund 2019. Innan dess ska OS i Pyeongchang avverkas.

Vem hamnar överst på prispallen i nästa världscup?

Vem vinner totala världscupen 2017/2018?

I november drar världscupen i skidskytte igång igen. Laura Dahlmeier är favorit att ta hem totalsegern i damernas världscup. Hos bet365 är oddset just nu 1,65 på att segern även i nästa omgång av världscupen går till Dahlmeier. Näst bäst chans spås Gabriela Koukalova ha. Ett spel på henne som vinnare ger oddset 3,25 hos bet365.

Säsongen 2016/2017 blev Dahlmeiers bästa hittills. Hon slog rekord i antal VM-guld och avslutade säsongen som etta i damernas totala världscup. Det är alltså inte så konstigt att hon är favorit att ta hem cup-segern även 2017/2018.

Närmsta konkurrenten Gabriela Koukalova har framförallt visat sig stark i sprint. I VM besegrade hon Dahlmeier och vann sprint-guldet. Hon vann även sprintcupen och masstartcupen och blev tvåa i totalen denna säsong. Tjeckiska Koukalova har en världscupseger med sig i bagaget från 2015/2016 samt två OS-silver från Sochi i masstart och mixstafett.

På herrsidan är fransmannen Martin Fourcade stor oddsfavorit att ta hem nästa säsongs världscupseger. Spelbolaget Paf ger i nuläget oddset 1,10 för seger till Fourcade. Näst lägst odds har Johannes Thingnes Boe till 11,00 gånger pengarna och tredje lägst odds har Anton Shipulin som slutade tvåa i världscupen i år.

Att kalla Martin Fourcade för storfavorit är därmed ingen överdrift. Tar han hem världscuptiteln även 2017/2018 blir det hans sjunde raka världscupseger. Vem vet hur många fler han kan hinna ta innan karriären är över?

Vill du titta på odds hos fler spelbolag kan du kolla in vinstraden.se, de tipsar om andra bra bettingsajter där du kan spela på sportresultat.

Någon svensk vinnare av världscupen nästa säsong är dock inte att hoppas på. Inget av spelbolagen vi tittat på erbjuder odds på de svenska skidskyttarna.

Fourcade – stor dopingmotståndare

Fourcade är en av de mest högljudda i skaran av utövare som vill se hårdare tag mot doping. Inför VM hotade han till exempel mot bojkott efter att den ryska dopingskandalen briserat.

I slutet av säsongen 2016/2017 blossade det också upp ett bråk mellan Fourcade och det ryska skidskyttelandslaget. Bråket började med att det ryska stafettlaget ansåg att Fourcade fällt en av deras åkare med flit och slutade sen med att Martin Fourcade klev ner från prispallen i protest mot det ryska laget. Varför han inte ville stå på samma prispall som det ryska laget råder det delade meningar om. Enligt Fourcade var det för att ryska lagmedlemmen Anton Shipulin inte ville skaka hand på podiet, andra tolkade det som en protest mot att en av de ryska stafettdeltagarna varit avstängd för doping.

Mer om doping kan du läsa i detta inlägg.

doping

Doping – fusk inom idrotten

Doping är tyvärr ett problem inom alla idrotter och sporter, även skidskytte och närbesläktade grenar. Dessvärre skapar doping inte bara ojämlika tävlingsvillkor, det är också skadligt. Så det finns många bra anledningar till att sträva efter att idrott och sport ska vara dopingfri på alla nivåer, från motionärer till elitidrottare.

I skrivande stund är doping ett hett ämne i skidskyttevärlden. Förra året kom en rapport om massdoping i det ryska skidskyttelandslaget vilken ledde till att Ryssland blev av med VM 2021 och att flera ryska skidskyttar stängdes av. Skandalerna har inte uteblivit sedan dess, så sent som i skidskytte-VM 2017 uppdagades flera fall av misstänkt doping, och nu pågår diskussioner i det internationella skidskytteförbundet (IBU) om att man ska skärpa straffen för doping. Det talas bland annat om längre avstängning och högre böter för fuskare.

Skidsporten också drabbad

Skidskyttesporten är som sagt inte ensam om dopingproblemen. Längdskidåkningen har till exempel också haft problem. Vem minns till exempel inte dopingskandalen i Lahtis 2001 då flera finska skidåkare åkte fast för bloddoping. Är du intresserad av händelsen kan du lyssna på en intressant dokumentär på Sveriges Radio. Programmet sändes i P3 dokumentär i februari i år, men det finns fortfarande att lyssna på via SR.se.

Det finns även många exempel på dopingfall som uppdagats under olympiska sommarspel. 1968 blev Sverige av med en bronsmedalj i femkamp efter att en av lagmedlemmarna druckit alkohol innan tävlingen. Mer om detta och andra dopingfall kan du läsa om på sommaros.se.

Utövarna har ansvaret

Som idrottare gäller det att alltid tänka på vad man stoppar i sig. Vanliga mediciner kan innehålla dopingklassade ämnen, så det gäller att alltid kolla upp vilka preparat och ämnen som är förbjudna. Detta kan man kolla upp på WADAs webbsida eller på Riksidrottsförbundets webbsajt.

Olika typer av doping

Doping kan ske på olika sätt beroende på syfte. Den som vill öka muskelmassan kan till exempel använda anabola steroider. Medan den som vill hålla tröttheten borta kan ta till uppiggande narkotiska preparat för att bli mer uthållig och stänga ute kroppens naturliga trötthetssignaler.

I Lahtis-skandalen var det som sagt bloddoping som användes. Syftet var att öka förbättra skidåkarnas syresättning, något många försöker uppnå på naturlig väg genom att träna på hög höjd inför viktiga tävlingar.

Att stoppa dopingen är svårt eftersom de som vill dopa sig hittar nya metoder att fuska på. Det kan handla om att man hittar nya dopingsätt eller sätt att dölja spåren av doping. Därför sparas prover så att man kan analysera dem i framtiden om man hittat nya saker att kontrollera. Detta kan också ha en avskräckande effekt, att utövarna i framtiden riskerar att bli upptäckta, men det sätter inte stopp för dopingen helt och hållet.

Rent OS

Nästa stora evenemang är OS i Pyeongchang 2018. Förhoppningsvis kommer det bli ett rent OS med få eller inga dopingavslöjanden. Det vore en verklig framgång för idrotten.

Skidor

Fjärrstyrda bindningar – något för framtiden?

Inom de flesta sporter experimenterar man med utrustning och träningsmetoder för att hitta nya bättre lösningar. Detta gäller inte minst i skidvärlden och i dagarna kom nyheten om att ett företag tagit fram en ny typ av skidbindningar som man kan justera med hjälp av en fjärrkontroll i staven.

Tanken är att skidåkarna under ett lopp ska kunna ändra inställningen på bindningarna och på så sätt få ännu bättre förutsättningar under tävlingen. Justeringen sker med fjärrstyrning med blue tooth via en fjärrkontroll som är monterad på staven.

I tidningarna rapporteras uppfinningen som aktuell för längdskidåkare på elitnivå, men om de nya elektroniska bidningarna blir populära kommer de säkert användas även inom skidskyttesporten.

I nuläget är det dock oklart om utrustningen kommer tillåtas, men om den godkänns kommer både norska och svenska skidlandslaget att testa, detta har vallacheferna för respektive landslag sagt i tidningsintervjuer. Sen återstår det att se om skidåkarna gillar den nya tekniken eller inte och om de kommer använda den under tävlingslopp.

Expressen frågade bland annat Torgny Mogren om vad han ansåg om de nya bindningarna. Han trodde inte de skulle få någon avgörande betydelse för slutresultatet i skidtävlingarna. Han ifrågasatte också om man verkligen kommer att ha tid att ägna sig åt att justera bidningarna under loppets gång.

Den nya bindningen är resultatet av ett samarbete mellan norska Rottefella och Semcon. Produkten väntas komma ut på marknaden nästa år. Men allt hänger som sagt på om FIS godkänner att bindningarna används under tävling.

I maj väntas beskedet om de nya bindningarna komma. Vad tror ni, kommer FIS ge tummen upp eller blir det avslag?

Inom sportens värld utvecklas hela tiden utrustningen. I skidvärlden har det med jämna mellanrum kommit nya bättre bindningar och pjäxor. Bättre stavar, bättre material och valla. Kolla bara på gamla bilder så förstår ni vad jag menar.

Vad är det då som driver utvecklingen? Människans nyfikenhet och uppfinningsrikedom? Vår drivkraft att åka snabbare? Kommersiella intressen? Förmodligen är det en blandning av alltihop.

Inom fotbollen experimenterar man också och jobbar med att förbättra sporten. Bland annat testar man då och då nya typer av fotbollar och för inte så längesen gjorde domarsprayen intåg på plan. Mer om detta kan du läsa på till exempel fotbollsem.net som rapporterar om nyheter inför mästerskapen.

Tittar vi istället på ishockeyn så har klubborna utvecklats otroligt mycket under åren. Man har även kommit med bättre skydd. Ett annat exempel är cykelsporten där man hela tiden arbetar på att få fram bättre och lättare cyklar.

Hur olika idrotter och sporter kommer utvecklas i framtiden blir intressant att följa. Tycker du det är spännande med innovationer inom skidvärlden kan du kolla in på Skidförbundets webbsida och kolla in en video som handlar om utvecklingen av utrustningen.

Sport 2018 - skidskytte och fotboll

Sportåret 2018

2018 blir ett riktigt superår att se fram emot för alla idrottsintresserade. Två stora sportevenemang står på schemat: Vinter-OS och fotbolls-VM, och bägge eventen lär garanterat locka storpublik.

Vinter-OS är först ut med start den 9 februari i Sydkorea och senare i juni startar fotbolls-VM i Sochi.

Skidskytte är förstås en given tävlingsgren i OS i Pyeongchang. Precis som under tidigare år kommer man tävla i disciplinerna distans, sprint, jaktstart, masstart, stafett och mixstafett.

Regerande olympiska mästare sedan Sochi 2014 är följande atleter:

Damer
Anastasija Kuzmina, Slovakien Sprint
Darja Domratjeva, Vitryssland Masstart
Darja Domratjeva, Vitryssland Distans
Darja Domratjeva, Vitryssland Jaktstart
Ukraina: Vita Semerenko, Julia Dzyma, Valj Semerenko, Olena Pidhrusjna Stafett
Herrar
Ole Einar Björndalen, Norge Sprint
Emil Hegle Svendsen, Norge Masstart
Martin Fourcade, Frankrike Distans
Martin Fourcade, Frankrike Jaktstart
Ryssland: Aleksej Volkov, Jevgenij Ustjugov, Dimitrij Malysjko, Anton Sjipulin Stafett

 

Mixstafett
Norge: Tora Berger, Tiril Eckhoff, Ole Einar Björndalen, Emil Hegle Svendsen

Vilka åker till Pyeongchang?

Vilka skidskyttar som får möjlighet att åka till OS 2018 är ännu inte spikat. Men som vi redan rapporterat satsar Ole Einar Björndalen på åka till Pyeongchang för att utmana om medaljerna i vad som blir hans sista olympiska spel. I Sochi tog han två medaljer, bägge guld. Den ena i sprint och den andra i mixstafett tillsammans med lagkamraterna Tora Berger, Tiril Eckhoff och Emil Hegle Svendsen.

Bra kan man minst sagt säga att det även gick för vitryska Darja Domratjeva som tog tre guld under Sochi-spelen 2014. Som framgår av tabellen här ovan så gick hon segrande ur loppen i  masstart, distans och jaktstart. Som kuriosa kan vi berätta att de framgångsrika skidskyttarna Domratjeva och Björndalen är ett par. Sedan senaste OS:et har de också fått ett barn.

Det är även mycket troligt att Emil Hegle Svendsen från Norge, Martin Fourcade från Frankrike och Laura Dahlmeier från Tyskland kommer till OS 2018. Samma gäller Darja Domratjeva och Tiril Eckhoff.

Lista över uttagna

Vilka svenskar som kan komma att representera de blågula färgerna i Pyeongchang är svårt att sia om. Istället avvaktar vi och ser vad som händer längre fram.

När de olympiska spelen närmar sig kommer du också kunna se en lista över den svenska truppen på SOK:s webbplats.

Fotbolls-VM 2018

Det är inte heller spikat vilka lag som tar sig till VM i fotboll 2018. Kvalen pågår just nu och bara värdlandet Ryssland klara för spel i mästerskapet. Inte ens de regerande världsmästarna Tyskland är direktkvalificerade utan måste kvala om en plats precis som alla andra.

Följ kvalet här om du är fotbollsintresserad.

Norges flagga

Ole Einar Bjørndalen – en legend

Han är kanske en av skidskyttevärldens allra mest kända profiler. Han är utan tvekan den mest framgångsrike utövaren i sportens historia och man kan utan tveka kalla honom för skidskyttevärldens motsvarighet till fotbollens Messi och Ronaldo. Vem är det då vi pratar om? Jo, Ole Einar Bjørndalen förstås.

I över 20 år har han tävlat på toppnivå och ända sedan 1997 har han tillhört den absoluta toppeliten. Där hör han fortfarande hemma, detta bevisade han så sent som i februari i år i VM i Österrike där han tog brons i jaktstarten. Medaljskörden blev visserligen inte lika stor som i VM 2016 på hemmaplan där han knep två silver, ett guld och ett brons, men han bevisade att han är med och slåss om medaljerna.

Bjørndalen som nu hunnit bli 43 år har samlat på sig totalt 45 VM-medaljer. Ingen annan skidskytt har kommit i närheten av att vinna lika många världsmästerskapsmedaljer. Han är i särklass den som vunnit både flest medaljer och flest VM-titlar, dvs guld, under sin karriär som dessutom inte är över. Dock ska man komma ihåg att ett antal skidskyttegrenar har adderats till VM och OS-tävlingarna på senare år, därför är det inte helt rättvist att jämföra Bjørndalens medaljskörd med föregångarnas som inte hade lika många grenar att tävla i.

Förutom framgångarna i VM kan Bjørndalen rada upp framgångar i både världscupen och i OS. Sedan OS i Nagano 1998 har han inte lämnat ett enda olympiskt spel utan en medalj. Sammanlagt har det blivit 13 OS-medaljer i olika valörer genom årens lopp.

I världscupen har det visserligen gått sämre de senaste åren för skidskyttelegenden. Senast han vann den totala världscupen var 2008-2009 och sedan dess har han bara vunnit några enstaka världscuptävlingar.  Framgångarna har på senare år alltså framförallt kommit i de stora mästerskapen som VM och OS.

Några mer VM-medaljer blir det dock inte för norrmannens del om man ska tro honom själv. Han har meddelat att han slutar efter OS i Pyeongchang 2018, men så sa han å andra sidan inför OS i Sochi 2014 också. Men avslutar han karriären 2018 betyder det att han inte kommer till Östersunds-VM om två år, i varje fall inte i rollen som skidskytt.

Men till OS i Pyeongchang 2018 är det dock tänkt att han ska åka och siktet är förstås inställt på medalj i karriärens sista olympiska spel. Vad spelbolagen tror om hans chanser är ännu inte helt klart. Hos spelgiganten bet365 finns i nuläget bara vinnarodds för sprinten och där är Bjørndalen långt ifrån någon guldfavorit. I nuläget betalar de 51.00 gånger pengarna för seger till Ole Einar Bjørndalen i sprinten i OS 2018. Betydligt bättre vinstchanser spås Martin Fourcade ha, fransmannen som tog hem guld i sprint, jaktstart och distans i Oslo-VM 2016. Dessutom tog han silvret i masstarten.

Men precis som för Bjørndalen blev inte VM 2017 lika framgångsrikt för Fourcade som lämnade mästerskapet med guld i jaktstart, brons i sprint och distans samt silver i stafetten. Oddset på att Fourcade även tar hem sprinten i OS nästa år är i nuläget 1,65 hos bet365.

Längre fram kommer förstås fler odds att dyka upp och experter kommer i detalj att analysera inte bara Ole Einars medaljchanser utan även de övriga skidskyttarnas.

Klart är i alla fall att Ole Einar Bjørndalen satt ett oförglömligt avtryck i sportens värld oavsett hur det går i Pyeongchang. Han är enormt hyllad och vid sidan av medaljerna kan han lägga till en rad utmärkelser och en staty.

Flagga från Östersunds VM 2008

Skidskytte-VM 2019

2019 arrangeras VM i Skidskytte i Östersund. Det blir det femte världsmästerskapet i skidskytte som anordnas i Sverige sedan 1961 då det första svenska VM:et arrangerades. På den tiden var sporten endast öppen för herrar och några medaljer i stafett delades inte ut trots att loppet kördes. Hade det varit en medaljgren hade Sverige med Klas Lestander, Tage Lundin och Stig Andersson tagit hem bronset.

Sedan dess har mycket hänt, damer får numera tävla i VM och stafett är en av medaljgrenarna precis som sprint. 2019 kommer som sagt Skidskytte-VM återigen avgöras på svensk mark, närmare bestämt i Östersund som har varit värd för evenemanget två gånger tidigare: 1970 och 2008.

Några vidare framgångar för de svenska skidskyttarna har det dock inte blivit på hemmaplan med undantag för VM 1986. Då arrangerades damernas VM i Falun och svenska Eva Korpela tog guld på 10 km, brons i sprinten och silver i lagstafetten tillsammans med Inger Björkbom och Sabine Karlsson. I de andra mästerskapen har de svenska medaljerna uteblivit.

Att Sverige ska arrangera VM 2019 har varit känt ända sedan 2014 då Östersund röstades fram som värdstad. Någon direkt information om evenemanget har inte lämnats ut, och det är kanske inte så konstigt med tanke på att det är två år kvar. En sak vet vi dock, och det är att man kommer föra in en ny tävlingsgren på programmet: Singel-mixstafett.

För den som följer världscupen är det ingen obekant gren, men i VM gör den debut 2019. Singel-mixstafett kanske låter komplicerat, men är i själva verket enkelt. En dam och en herråkare kör stafetten tillsammans. Damåkaren kör sträcka ett och tre i stafetten och herråkaren sträcka två och fyra.

Vad kommer då Sverige ha för chanser i VM på hemmaplan om två år? I skrivande stund satsar minst en klubb på att få med två av sina åkare i mästerskapet. SK Bore har meddelat att man satsar extra på sex åkare, och att målet är att minst två av dem ska ta sig till VM i Österstund.

Men räcker tiden till för att hinna få fram medaljhopp? I en intervju som publicerades på svt.se i början av 2015 menade både Magdalena Forsberg och Björn Ferry att tiden för att vaska fram nya talanger till mästerskapet 2019 borde finnas. Detta kan förstås göras på många sätt och Ferry föreslog att man ska titta utanför den egna sporten och lära en bra skidåkare att skjuta om man vill skynda på processen.

Förutom VM i skidskytte så avgörs även VM i Alpint i Åre samma år. Det blir med andra ord massor av internationella stortävlingar i skidor i norra Sverige år 2019. För att möjliggöra projektet har flera aktörer ställt upp och bidragit, bland annat Östersunds kommun som bidrar med 4 miljoner.

Vi på skidskytte.nu ser fram emot evenemanget och kommer med spänning följa förberedelserna inför nästa skidskytte-VM, nästa år hålls inget VM då man istället tävlar i OS i Pyeongchang. Arrangören har redan lagt upp en webbsida www.2019ostersund.se plus skapat ett konto på Instagram. Ju närmre tävlingsstarten vi kommer, desto mer lär de olika sidorna fyllas på med bilder och information.

 

Så blir du bättre på längdskidor

Mycket ska stämma om man ska ta sig fram genom skidspåren på ett bra sätt. Som nybörjare kan det vara rörigt att hålla koll på allt. För att stödja de som vill testa kommer här en liten guide på hur du blir en bättre längdskidåkare, från första skidan i spåret till Vasaloppets målgång.

Två stora skillnader

Inom längdskidåkning finns främst två åkstilar – skate (även känt som fristil) och klassiskt. Det klassiska är det vi ser på TV i Vasaloppet.

Klassisk stil innehåller fyra tekniker: diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut och saxning. I diagonalgång har du samma rörelsemönster som när du går som vanligt. Stakning innebär att du bara skjuter ifrån med hjälp av armarna och stavarna. Stakning med frånskjut är som det låter, en kombination av att stakning och att man skjuter ifrån med en skida i taget. Saxning används främst i uppförsbackar och innebär att man formar skidorna till ett V med tårna utåt, för att få bättre fäste i snön.

Skate är en mer effektiv stil, där man tar kortare steg och använder ungefär samma teknik som en skridskoåkare. Skidorna hålls i V-formation och stavarna är aningen längre än de som används för klassisk stil. Den annorlunda tekniken gör att man sig fram betydligt snabbare fram med skate än med klassis stil. Denna skillnaden är också ändledningen till att de olika stilarna delas upp.

Mycket vilja och rätt inställning

Vill du så kan du, brukar man säga. Många avfärdar det som en klyscha, men det ligger en hel del i det. Att ha rätt mental inställning är ofta avgörande för hur det går för dig i det du vill ta dig an.

När det kommer till längdåkning behöver du pannben och vilja, för tekniken och fysiken är inget som du hittar undangömt på vinden och dammar av så fort du vill ha dem. Som nybörjare kommer du bli trött i kroppen, det kommer vara kallt, du kommer ha träningsvärk i muskler du inte visste fanns och du kommer säkerligen ramla och slå dig minst en gång. Det är här som viljan sätts på prov – vill du verkligen bli bra på längdskidor så är det bara till att bita ihop och fortsätta.

Det som bestämmer hur mycket du klarar av sitter till största del i huvudet. Kan du lära dig att ta kontroll över det så har du mycket vunnet. Ett bra sätt att hålla humöret uppe är att vara ute många kortare tillfällen och ta en paus mellan passen. På så sätt slipper du också riskera att slita sönder dig eller skapa dåliga vanor i tekniken.

Motivation

När du bestämt dig för att du faktiskt vill bli en bra skidåkare, då är en stor del färdigt redan. Än en gång gäller det att ha koll på huvudet och vara fast besluten om ditt mål genom hela resan. För att hålla motivationen uppe kan du sätta ut olika mindre mål för din träning. Du kan anpassa dem precis som du vill efter vad du siktar på. Likaså kan du ändra dem längs vägen, om du märker att du satt dem för låga.

Klokt är att sätta ett huvudmål, till exempel Vasaloppet på mindre än åtta timmar. Efter det får du räkna på vad för medeltid per kilometer du behöver ha, hur du tar dig dit och efter det sätta upp delmål. Kanske vill du kunna åka 30 km i ett sträck, eller kunna ha ett tempo på 50 minuter/mil. Sätt upp små delmål som du kan bocka av längs vägen och skriv gärna upp dem så du kan se konkret hur långt du kommit och hur långt du har kvar.

På internet finns en hel del olika hjälpmedel för hur man sätter upp mål och delmål. Det är klokt att leta lite och hitta en plan som passar dig.

Utrustningen

Nu när du är beslutsam och har både mål och rätt inställning så behöver du något att åka med. För att du ska ta dig ut i spåren och få ut något av din träning behöver du vettig utrustning. När det gäller skidor ska du tänka på din vikt, din skidas spann och din teknik. Vill du åka klassiskt ska du ha ett par skidor som är ungefär 20-30 cm längre än din kroppslängd. Ska du åka skate ska du ha lite kortare skidor än så, men lite längre stavar.

Butikspersonal i sportbutiker brukar vara riktigt bra på att anpassa skidor efter din vikt och vad du vill göra. Absolut bäst är att prata med dem, för att få såväl skidor och stavar som pjäxor som passar dig. Rätt utrustning är en stor förutsättning för att du ska lyckas med din träning.

I spåren

Nu ska du ju såklart ut i spåren också! Huvudsysslan för att bli bra på något är att göra det, många gånger om, igen och igen. Nu har du en bra inställning, en tydlig målsättning med delmål som du kan följa och utrustning som passar dig. Det som saknas nu är bara fysiken. Självklart är det bästa att ut och träna i spåren.

Börja enkelt, en halvtimme åt gången ungefär. Nu i början är det viktigt att du lär känna din utrustning och försöker dig på de olika teknikerna. Ska du uppnå ditt mål att åka Vasaloppet behöver du träna på stakning, diagonalgång, stakning med frånskjut och saxning. Försök varva dessa och lära dig när du ska använda de olika teknikerna.

När du inte är i spåren och åker är det klokt att kolla på instruktionsfilmer om hur du förbättrar din teknik. På YouTube finns mycket användbart. När du känner dig bekväm i spåret kan du börja vara ute lite mer, ta lite längre distanser och öka tiden du är en aning. Glöm inte att äta hälsosamt, dricka vatten och vila mycket.

Det är också bra att variera sin träning och ta en löprunda eller ett gympass någon gång ibland, för att inte slita för mycket på kroppen. Och kom ihåg det viktigaste – ha kul ute i spåren!

skidskytte i OS

Skidskytte – en OS-sport

Skidskytte är en av våra mest omtyckta OS-sporter. Sverige och grannlandet Norge har haft flera framstående åkare genom åren som gjort sporten populär, bland annat Magdalena Forsberg och Anna Carin Olofsson som bägge skördat olympiska medaljer under sin tid som aktiva.

Historia

Redan under vinterspelen 1924 fanns en variant av skidskytte med som en tävlingsgren, men då under namnet Militärpatrull.  Militärpatrull återkom sen som demonstrationssport både under OS 1928, 1936 och 1948 innan den försvann från OS-programmet för att återigen dyka upp under namnet skidskytte i vinter-OS 1960. Sedan den moderna formen av skidskytte gjorde intåg i OS 1960 har sporten utökats med flera och fler grenar. Även damer har börjat tävla i skidskytte, något de fick göra först i Albertville 1992.

Tävlingsgrenar

Till en början bestod sporten endast av en 20 km tävling för herrar, men detta har alltså ändrats och i dag tävlar man också i stafett, jaktstart, sprint, masstart och mixad stafett i OS.

Här kommer en presentation över vilka grenar man tävlar i i dag och när de infördes i OS:

Herrar Infördes år
20 km 1960
Stafett 4 * 7,5 km 1968
Sprint 10 km 1980
Jaktstart 12,5 km 2002
Masstart 15 km 2006
Mix stafett 2014

 

Damer Infördes år
15 km 1992
Stafett 4 * 6 km 1992
Sprint 7,5 km 1992
Jaktstart 10 km 2002
Masstart 12,5 km 2006
Mix stafett 2014

Som du ser i tabellerna här ovan så tävlar damer och herrar i dag i samma grenar, det är bara distansen som skiljer herrarnas och damernas tävling åt. Den senaste grenen som infördes var mixstafett som hade premiär i OS 2014 i Sotji. Mixstafetten vanns av det norska skidskyttelaget som bestod av Ole Einar Björndalen, Tora Berger, Emil Svendsen och Tiril Eckhoff.

medaljerMedaljtoppen

Norge är tillsammans med Tyskland de två länder som vunnit allra flest medaljer i OS genom tiderna. Tyskland toppar medaljligan med 43 medaljer och Norge ligger tvåa med 29 medaljer. Tyskland har framförallt varit framgångsrika i stafettgrenarna och vann herrstafetten under tre OS i rad under perioden 1992 – 1998.

Här nedan kan du se vilka skidskyttar som dominerat de olika grenarna i skidskytte fram till och med 2017:

Herrar Flest medaljer Antal guld Antal silver Antal brons
20 km Magnar Solberg, Norge 2
Stafett 4 * 7,5 km Ricco Groß, Tyskland 4 1
Sprint 10 km Ole Einar Björndalen, Norge 3
Jaktstart 12,5 km Ole Einar Björndalen, Norge 1 1
Masstart 15 km Ingen har vunnit mer än en medalj

 

Damer Flest medaljer Antal guld Antal silver Antal brons
15 km Darya Domracheva & Maryim Bédard 1 1
Stafett 4 * 6 km Olga Zaitseva, Ryssland 2 1
Sprint 7,5 km Anastazia Kuzmina, Slovakien 2
Jaktstart 10 km Kati Wilhelm, Tyskland 1 1
Masstart 12,5 km Ingen har vunnit mer än en medalj

Ole Einar Björndalen toppar medaljligan

Som framgår av tabellen ovan så har Ole Einar Björndalen bidragit med en hel del guldmedaljer till Norge. Tabellen visar dessutom inte hela medaljskörden, bara de grenar där han just nu toppar medaljligan. Totalt har Björndalen åkt in 13 OS-medaljer för Norge, 8 guld, 4 silver och ett brons blev det innan han la skidorna och geväret på hyllan.

De 13 medaljerna placerar Björndalen högt upp i listan över OS-medaljörer, på listan med guldmedaljörer ligger han sjua med olympier som Michael Phelps och Usain Bolt framför sig. Medaljligan i skidskytte toppar han dock som klar etta.

Svenska medaljer i OS

Sverige har inte varit lika framgångsrika som Norge i vinter-OS när det kommer till skidskytte. Faktum är att Ole Einar Björndalen har vunnit fler OS-medaljer i sporten än vad Sverige har samlat ihop totalt under alla år. Fram till och med år 2017 har Sverige vunnit 10 OS-medaljer i skidskytte. Fördelningen är tre guld, ett silver och sex brons. Du kan se vilka svenskar som vunnit medaljer i nedanstående tabell:

Namn Medaljer
Klas Lestander Guld 20 km 1960
Lars-Göran Arwidson Brons 20 km 1972, Brons stafett 1968
Mikael Löfgren Brons 20 km 1992, Brons stafett 1992
Björn Ferry Guld jaktstart 2010
Tore Eriksson Brons stafett 1968
Olle Petrusson Brons stafett 1968
Holmfrid Olsson Brons stafett 1968
Leif Andersson Brons stafett 1992
Tord Wiksten Brons stafett 1992
Ulf Johansson Brons stafett 1992
Magdalena Forsberg Brons 15 km 2002, Brons sprint 2002
Anna Carin Olofsson Silver sprint 2002, Guld masstart 2006

Ingen svensk skidskytt har vunnit mer än två medaljer, men fyra atleter har lyckats med bedriften att vinna två OS-medaljer och dessa är: Lars-Göran Arwidson, Mikael Löfgren, Magdalena Forsberg och Anna Carin Olofsson.

Senast det blev en svensk OS-medalj i skidskytte var 2010 när Björn Ferry tog guld i jaktstarten i Vancouver på Whistler Olympic Park.

Pyeongchang 2018

Nästa olympiska vinterspel arrangeras i Pyeongchang 2018, om lite mer än ett år, och det ska bli spännande att se vilka atleter som kniper medaljerna denna gång!